There is often a divide between how students and teachers perceive grading, and good communication helps bridge that gap.

Byggeleverna på Vallentuna gymnasium har teorilektioner i verkstaden eller i angränsande klassrum. ”De känner sig tryggare och presterar bättre”, säger byggläraren Urban Eriksson, som nu utbildar sig till specialpedagog.

Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.

Meritpoängen för elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning har ökat med drygt två procent de senaste sex åren. Men för elever med lågutbildade föräldrar ligger betygen i princip helt stilla. Inte så konstigt, enligt ny forskning.

Developers of automatic scoring - or "robo-grading" - have found the technology difficult to get right, with even the best models not matching human grading all of the time. This article highlights the advances made in robo-grading and some drawbacks.

Slöjdkunskaper går inte att mäta på samma sätt som i många andra ämnen, konstaterar textilläraren Helene Kåberg och Anna Bjärnlid, som undervisar i trä och metall. De är närmsta kollegor och arbetar tätt ihop för att sätta så rättvisa betyg som möjligt. Tyvärr har inte alla slöjdlärare den möjligheten.

Författaren Göran Nygren är filosofie doktor i etnologi. Han har en bakgrund som grundskollärare och disputerade i juni 2021 med avhandlingen Jag vill ha bra betyg. En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker.

Some degree of unconscious bias often factors into student grading, but David Quinn, an assistant professor at the University of Southern California's Rossier School of Education, says there are strategies to help ease its effect.