När bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning innebär det för många en komplex lärprocess, där deras tidigare uppfattningar av bildämnet utmanas. Vissa ifrågasätter den starkt, andra anammar den och får en helt ny syn på bildpedagogik.

Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter, visar en ny avhandling.

När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever, visar forskning vid Umeå universitet.

Krav på mätbar kunskap och ett ökat fokus på betyg och individuell prestation i skolan försvårar arbetet med bildämnets långsiktiga mål. Detta framkommer i en ny avhandling av Frida Marklund vid Umeå universitet.

Isak Benyamine har disputerat på en avhandling om undervisning på konstnärliga utbildningar på gymnasiet och högskolan. Avhandlingen har fokus på film- och teaterutbildningar. Han introducerar begreppet konstnärlig undervisningspraktik.

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Anna Erikssons elever skapar en bild av våren/sommaren med färg, form och en blomma (maskrosen). Eleverna tycker att det är lite pilligt att göra maskrosfrön, men blir nöjda med resultatet!