Ökad kriminalitet i samhället har gjort avtryck på skolans arbete. Maggie Beth O’Neill har i sin avhandling undersökt pedagogiska implikationer av denna utveckling.
Resultaten från studier i framförallt USA visar bland annat att skolbaserade program kan leda till att färre elever rekryteras av kriminella gäng och att färre elever bär vapen, visar en ny rapport och kartläggning från Vetenskapsrådet.
Sociala medier innebär en risk att bli utsatt för kränkningar, och unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, IF, är särskilt utsatta. Det visar Åsa Borgströms avhandling om unga med IF och deras erfarenheter av sociala aktiviteter på internet.
Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.
När ett barn kallas till polisförhör vid misstänkt våld i hemmet så blir familjesituationen ofta kaotisk. Barnet hämtas direkt från förskola eller skola, ofta utan att föräldrarna förstår vad som händer. Socialtjänstens stöd ”Efter barnförhöret” ger positiva bieffekter enligt ny forskning.
Pojkar i hederskultur som får ha sex före äktenskapet är mer begränsade och mer våldsutsatta än pojkar som förväntas vara oskulder. Det visar en studie av Örebroforskarna Jan-Magnus Enelo och Rúna í Baianstovu och Göteborgsforskaren Sofia Strid, som forskar om hederskultur.
En ny rapport som har tagits fram vid Marie Cederschiöld högskola på uppdrag av World Childhood Foundation belyser hur sexuella övergrepp online bemöts och hanteras annorlunda än fysiska övergrepp mot barn. Rapporten visar på brister i samhällets skyddsnät.
I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade ”Adolescence” på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. (webbradio)
Forskaren Christine Namdar anser att skolan har en avgörande roll i att lära barn samtala på ett konstruktivt sätt. Det förbättrar den psykiska hälsan och minskar känslan av ensamhet.
Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.