Undervisning om hållbar utveckling kan väcka såväl ointresse som motstånd och polarisering i klassen, visar en ny avhandling. "Det är svåra utmaningar för lärarna men de känner sina elever och förstår oftast vad motståndet beror på", säger forskaren Linnea Urberg.

Istället för en debatt om det centrala innehållets kvantitet, en debatt som uppstått kring kursplanereviderings förslag av minskning av historieämnets stoffmängd, så bör vi fokusera på kunskapens kvaliteter. Utvalda faktakunskaper med hög transferkvalitet kan bidra till tankemässiga ämneskartor och därigenom också till en förståelse av angränsande ämnesområden, skriver Peter Habbe, gymnasielärare och redaktör för nolitj.se och Fredrik…

Allt fler väljer komvux på distans, skriver forskarna bakom nyligen avslutade FoU-programmet ”Vuxenutbildning på distans”. Men de ser problem: ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet i en situation där elever ofta studerar i olika takt och nya elever tillkommer i pågående distanskurser”. Nu vill de se åtgärder.

Det verkar finnas stora problem med matematikundervisningen i landet om vi ser till andelen elever som går ut grundskolan utan godkända betyg. Dessutom är siffrorna nästintill katastrofala på enskilda skolor. I dagens inlägg resonerar Arne Engström kring frågan om det är dags att tänka annorlunda kring matematikundervisningen på högstadiet och ger ett konkret förslag.

Regeringens förslag om ett ersättande av förskoleklassen med årskurs 1, och en förlängning av grundskolan med ett skolår, kommer inte att leda till ökande kunskaper, varnar Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, i en artikel.

I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap. 

Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.

Lärarutbildningsutredningens förslag om bland annat skarpare krav för antagning till lärarutbildningen och förändrat innehåll i densamma, har skapat stark debatt. Nils Kirsten visar i en analys av remiss-svaren att det finns en stark splittring bland instanserna, med såväl positiva som negativa utlåtanden.

Forskarna Magnus Haake och Agneta Gulz sågar Skolforskningsinstitutet rapport om skrivundervisning. Det är en ideologisk stridsskrift som snarare än att bidra till en nyanserad diskussion om skrivundervisning i de tidiga skolåren gräver skyttegravar, skriver universitetslektorn Oscar Björk.

Med avstamp i en aktuell roman av Lena Andersson och en intervju med Jonas Linderoth funderar Eric Cardelús om våra möjligheter att mötas i samtal där vi är djupt oeniga – och efterlyser en renässans för den akademiska välvillighetsprincipen.

Den fria etableringsrätten har varit gynnsam för vinstdrivande förskoleaktörer. Men för barn och unga i de kommuner som betalar för förskolebolagens vinst blir det kostsamt, skriver Ingegerd Tallberg Broman, medlem i Nätverket för en Likvärdig Skola samt professor emerita vid Malmö universitet.

Nyligen presenterades utredningen om en mobilfri skola. Det är naivt att försöka placera skolan och eleverna utanför mediesamhället, skriver Ingrid Forsler, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.