Kognitionsvetenskap kan svara på frågor om vilka undervisningsstrategier som har goda effekter på elevers lärande. Men i sitt debattinlägg tar inte Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren upp den praktiska nytta lärare har av detta forskningsfält. Samtidigt avfärdar de kritik mot utbildningsvetenskap som okunnighet, skriver sju forskare i en replik.

 ”Det är en mänsklig instinkt att söka trygghet i det bekanta, men i ett klassrum är stagnation förenat med en hög kostnad. Här blir forskningen vår viktigaste allierade”, skriver Gabriella Ekström Filipsson, skolledare, i en krönika.

Bra relationer med vårdnadshavarna stärker förskolans roll som demokratisk mötesplats, skriver Charlotte Öhman i sin avhandling. "Känner de sig sedda ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten", säger hon.

En vision om konst, design och humaniora som Nordens nästa konkurrensfördel. Essä skriven för IVA inom ramen för Svenska framtider - en vision för teknik- och innovationslandet Sverige år 2035 - av IVA-ledamöterna Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd Chalmers tekniska högskola och Anna Valtonen, rektor Konstfack.

Vi behöver inte välja mellan kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap. För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag måste all forskning som bidrar till att elever utbildas till kloka samhällsmedborgare stärkas. Det skriver Pernilla Nilsson, Vetenskapsrådet och Håkan Löfgren, Lärarutbildningskonventet.

Alla älskar att tala om pedagogiskt ledarskap – men få kan riktigt förklara vad det betyder. Begreppet har blivit ett självklart honnörsord i skoldebatten, något varje rektor förväntas stå för och gärna lyfta fram i sitt cv. Men vad rymmer det egentligen – och varför har det blivit så långlivat och så omhuldat? skriver skolforskaren…

Undervisning om hållbar utveckling kan väcka såväl ointresse som motstånd och polarisering i klassen, visar en ny avhandling. "Det är svåra utmaningar för lärarna men de känner sina elever och förstår oftast vad motståndet beror på", säger forskaren Linnea Urberg.

Istället för en debatt om det centrala innehållets kvantitet, en debatt som uppstått kring kursplanereviderings förslag av minskning av historieämnets stoffmängd, så bör vi fokusera på kunskapens kvaliteter. Utvalda faktakunskaper med hög transferkvalitet kan bidra till tankemässiga ämneskartor och därigenom också till en förståelse av angränsande ämnesområden, skriver Peter Habbe, gymnasielärare och redaktör för nolitj.se och Fredrik…

Allt fler väljer komvux på distans, skriver forskarna bakom nyligen avslutade FoU-programmet ”Vuxenutbildning på distans”. Men de ser problem: ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet i en situation där elever ofta studerar i olika takt och nya elever tillkommer i pågående distanskurser”. Nu vill de se åtgärder.

Det verkar finnas stora problem med matematikundervisningen i landet om vi ser till andelen elever som går ut grundskolan utan godkända betyg. Dessutom är siffrorna nästintill katastrofala på enskilda skolor. I dagens inlägg resonerar Arne Engström kring frågan om det är dags att tänka annorlunda kring matematikundervisningen på högstadiet och ger ett konkret förslag.

Regeringens förslag om ett ersättande av förskoleklassen med årskurs 1, och en förlängning av grundskolan med ett skolår, kommer inte att leda till ökande kunskaper, varnar Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, i en artikel.

I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap.