I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap. 

Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.

Lärarutbildningsutredningens förslag om bland annat skarpare krav för antagning till lärarutbildningen och förändrat innehåll i densamma, har skapat stark debatt. Nils Kirsten visar i en analys av remiss-svaren att det finns en stark splittring bland instanserna, med såväl positiva som negativa utlåtanden.

Forskarna Magnus Haake och Agneta Gulz sågar Skolforskningsinstitutet rapport om skrivundervisning. Det är en ideologisk stridsskrift som snarare än att bidra till en nyanserad diskussion om skrivundervisning i de tidiga skolåren gräver skyttegravar, skriver universitetslektorn Oscar Björk.

Med avstamp i en aktuell roman av Lena Andersson och en intervju med Jonas Linderoth funderar Eric Cardelús om våra möjligheter att mötas i samtal där vi är djupt oeniga – och efterlyser en renässans för den akademiska välvillighetsprincipen.

Den fria etableringsrätten har varit gynnsam för vinstdrivande förskoleaktörer. Men för barn och unga i de kommuner som betalar för förskolebolagens vinst blir det kostsamt, skriver Ingegerd Tallberg Broman, medlem i Nätverket för en Likvärdig Skola samt professor emerita vid Malmö universitet.

Nyligen presenterades utredningen om en mobilfri skola. Det är naivt att försöka placera skolan och eleverna utanför mediesamhället, skriver Ingrid Forsler, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Barn behöver strukturerad träning i skolan för att lära sig sociala och känslomässiga färdigheter. Det skulle göra dem bättre rustade för livets påfrestningar, anser Noam Ringer, skolpsykolog och lektor i specialpedagogik.

Mediedebatten om svensk lärarutbildning har skapat en bild av kris och styrts av journalister, politiker och opinionsbildare – medan lärarutbildarna har haft en undanskymd roll. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

De nya förslagen om betygssystemets egenskaper och struktur har fallit mellan stolarna i debatten där huvudfokuset har legat på utredningarna om nya läroplanen och lärarutbildningen. Arne Engström pekar på några centrala svagheter i den nya betygsutredningen.

Argumentet har förts fram att evidensbaserad lärarutbildning skulle både skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och skydda lärarutbildningen från politiska nycker och detaljstyrning. Gunnlaugur Magnússon argumenterar i ett debattinlägg både emot föreställningen att utredningen skulle förespråka evidens och emot idén att evidens skulle ge skydd mot politiska ingrepp.

Det haglar med skolpolitiska statliga utredningar och utbildningspolitiska reformförslag från regeringen och det är främst Liberalernas företrädare som tar plats i media och debatt; de har ju profilerat sig som Sveriges ”skolparti”, skriver Eva-Lotta Hultén.