På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.

KRONIKK: Studentaktiv undervisning fratar meg, foreleseren, det aller beste jeg vet; nemlig å forlese. Men kanskje lærer studentene bedre?

Fakta ställs i skoldebatten ofta emot förståelse men hur lyfter skolans styrdokument fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Inte särskilt konsekvent menar Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och argumenterar för en uppdatering av denna utgångspunkt för våra läroplaner.

Begreppet 'förädlingsvärde' hörs alltmer i den politiska debatten om skolan och flera aktörer ser det som ett nödvändigt mått för att säkerställa skolsystemets kvalitet och för att kunna hålla skolor ansvariga. Men att införa förädlingsvärde (ett mått av elevers kunskapsutveckling över tid) i vår nations skolsystem skulle vara ett oansvarigt experimenterande, varnar läraren Rickard Öman.

Forskning kan genomföras av olika anledningar, skriver Anders Jönsson och Pernilla Lundgren med anledning av tre forskares kritik mot trender i skolan.

Vad vi betraktar som föremål för undersökning, som redskap för förståelse och som pedagogiskt relevant, tenderar att korrelera med skolämnenas kunskapshierarkier. Åsa Delblanc slår här ett slag för skönlitteraturen i förskolan.

Läskrisen har följt med skolan under en längre tid och uppmärksammas nu åter i den offentliga debatten. Här är skolans roll och organisation västentlig, men med vilka metoder bör krisen hanteras? Lars Lagheim berättar här om erfarenheter från ett läsprojekt som bland annat exporterades till Norge.

Så länge det är enkelt – och betraktas som företagsekonomiskt smart – att “ta bort luft” ur skolsystemet kommer vi att befinna oss på ett sluttande plan, med ständigt minskande möjligheter att med skola bygga ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle, skriver Erik Cardelús.

Relativa, centralt rättade betyg leder inte till rättvisare betyg men till lägre motivation hos eleverna och minskat förtroende för lärarkåren. Så argumenterar Per Måhl i sitt svar till artikeln “Dagens system är byggt för att skapa orättvisa betyg.

Christina Wainikkas inlägg om skoldebattens vita fläckar är missledande, skriver Camilla Malm, medgrundare av partipolitiskt obundna Sollentunas Föräldranätverk, i en replik.

Debatten om vinstdrivande skolor missar att det finns aktiebolagsskolor som inte har som främsta syfte att generera höga vinster till sina aktieägare. Christina Wainikka, ordförande i Stiftelsen Sverigefinska skolan i Stockholm samt policyexpert på Svenskt Näringsliv, efterfrågar en mer nyanserad debatt om lösningar som tar hänsyn till dessa skolor.

Forskaren Susanne Wiborg menar i en artikel i SvD att skolmisslyckande i Sverige beror på att det finns aktörer som mer än några andra bromsar reformer i skolan – fackförbunden. Låt oss i Sveriges Skolledare komma med några klargöranden.