I avhandlingen ”Skolan som demokratiprojekt” från Karlstads universitet, analyserar Ami Cooper hur skolans demokratiuppdrag formuleras och vilka konsekvenser det får för lärarens roll.

Risken med att enögt vägledas av kunskapsmätningar, är att vi monterar ner det som svensk skola står för – en bildning som främjar både individens frihet och ett fritt, demokratiskt och tillåtande samhälle. Men vem tar ansvar för detta, undrar lärarna Mattias Björklund och Martin Nyman.

Under lång tid har världens länder rört sig mot demokrati, men nu syns flera länder röra sig bort från den, menar flera forskare och nämner Kina, Ungern och Turkiet som exempel på länder där den akademiska friheten är hotad, och där forskare tvingas söka skydd i andra länder. Vad är akademisk frihet och hur ser…

Vi tolkar fakta så att vår världsbild bekräftas. Det visar studier av en grupp forskare vid Linköpings universitet. Det gör samhället mer polariserat och försvårar det demokratiska samtalet.

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. Han betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Att en elev ska ha tillgång till ett skolbibliotek är en demokratisk rättighet. Solveig Eriksson, Skolbibliotekscentralen, GSF, ger några exempel från verkligheten.

I förskolan ska barn inte bara lära sig vad demokrati är – de ska själva ingå i demokratiska sammanhang. "De ska öva och uppleva reell demokrati redan från början när de börjar förskolan", säger Martina Lundström, förskollärare och pedagogisk rådgivare, som vill synliggöra demokratiuppdraget och visa på hur förskolorna kan jobba med det i praktiken.

Yttrandefrihet är ett fundament i en fungerande demokrati. Därför är medie- och informationskunnighet, MIK, en viktig kunskap för att delta i dagens allt mer digitaliserade samhälle. Att kunna ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt har blivit viktigare än någonsin. Här har skolan och skolbiblioteken en angelägen…

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.