Man kan informera om, fostra till och praktisera demokrati. Kurt Wicke har undersökt hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet skriver om demokrati och han menar att svaren är något förbryllande.

Återkommande hot via telefon, e-post och brev – ofta i samband med att man har publicerat sig. Det är forskarvardag för genusforskaren Diana Mulinari och för många av hennes kolleger.

Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. En ny rapport visar att mer än var tredje skolelev som deltog i Global Strike for Future i Stockholm aldrig demonstrerat tidigare.

Rapporten "Vilka ska med?" visar att det finns skillnader i känslan av inkludering mellan olika grupper. Unga i landsbygder och utsatta områden upplever generellt lägre social inkludering än unga i städer.

Varannan ung svensk känner sig inte inkluderad i samhället, enligt rapporten "Vilka ska med" från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor? Rapporten visar också att landsbygd och utsatta områden har liknande utmaningar.

Ambitionen med Minecraftprojektet Bygg och samhälle var att täcka in totalt sju ämnen. Och det lyckades, tack vare fullständig demokrati.

Skolans demokratiuppdrag innebär att eleverna ska formas till goda samhällsmedborgare och samtidigt utbildas till att vara kritiska och ifrågasättande. Men läroböckerna varnar uttryckligen eleverna för civil olydnad, ifrågasättande och bristfälligt stöd för det svenska statsskicket, visar en avhandling vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst.

Vår demokrati bärs upp av demokratins institutioner. Utbildningssystemet är en av dessa institutioner. Men vad händer när demokratin hamnar i bakgrunden och andra målsättningar successivt präglar utbildningen? En essä av Tomas Englund.