Att en elev ska ha tillgång till ett skolbibliotek är en demokratisk rättighet. Solveig Eriksson, Skolbibliotekscentralen, GSF, ger några exempel från verkligheten.

I förskolan ska barn inte bara lära sig vad demokrati är – de ska själva ingå i demokratiska sammanhang. "De ska öva och uppleva reell demokrati redan från början när de börjar förskolan", säger Martina Lundström, förskollärare och pedagogisk rådgivare, som vill synliggöra demokratiuppdraget och visa på hur förskolorna kan jobba med det i praktiken.

Yttrandefrihet är ett fundament i en fungerande demokrati. Därför är medie- och informationskunnighet, MIK, en viktig kunskap för att delta i dagens allt mer digitaliserade samhälle. Att kunna ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt har blivit viktigare än någonsin. Här har skolan och skolbiblioteken en angelägen…

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.

Deepfake är det som skrämmer professor Åsa Wikforss mest. Som att skapa helt fejkade intervjuer. I kombination med den ökade skepsisen mot våra kunskapsinstitutioner.

Är vi överens om vad skolans demokratiuppdrag innebär? Kan en värderingsstyrd verksamhet vara vetenskapligt förankrad? Vilken vetenskap kan man i så fall luta sig mot? Det är några av frågorna som behandlas vid Ifous seminarium i Almedalen.

Sedan några månader tillbaka arbetar Eriksbos fyra förskolor med boken ”Barnens planet” – en berättelse om rättigheter, olikheter och respekt – med utgångspunkt i barnkonventionen. Det har stärkt barnen i att våga göra sin röst hörd och känna att den räknas.