Forskning och utveckling kategorier
Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus
I denna systematiska översikt sammanställs forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. (pdf)
Forskning och utveckling inom kategori "Demokrati"
Visar sida 5 av 15
Välj typ av innehåll inom kategori "Demokrati":
Forskning och utveckling kategorier
Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande
Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.
Forskning och utveckling kategorier
Lärarutbildningen som demokratiskt rum – medvetet engagemang och erbjudanden om ömsesidighet
There is a lack of empirical research conducted in classrooms, which urges us to investigate the interpretation of how the doing of democracy in education is carried out. In this case study we explore how democratic values are or are not, manifested by teacher students and teachers in teacher education.
Forskning och utveckling kategorier
Svårt för unga att påverka politiken
Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.
Forskning och utveckling kategorier
Så undervisar du om mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är mer än allas lika värde. ”Undervisningen behöver också innehålla vilka skyldigheter samhället har gentemot oss”, säger Frida L Nilsson, som skrivit en avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i skolan.
"Överdrivna slutsatser om gymnasieelevers demokratikunskaper"
Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera.
Forskning och utveckling kategorier
"Demokratilärande på vetenskaplig grund"
Skolan har ett viktigt uppdrag som syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper och värden som gör dem till unga demokrater. Men hur lyckas skolan med detta och hur kan skolans demokratifrämjande arbete stärkas och utvecklas? skriver Pontus Wallin, Skolforskningsinstitutet.
Forskning och utveckling kategorier
Att lära demokrati
Nu lanserar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning om skolans demokratiuppdrag. Forskningssammanställningen ger lärare goda möjligheter att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund.
Forskning och utveckling kategorier
Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande
När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
"Överdrivna slutsatser om gymnasieelevers demokratikunskaper"
Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Det skriver flera forskare och lektorer inom ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnena.
Forskning och utveckling kategorier
Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning
Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.
Forskning och utveckling kategorier
Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer
I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?