Uppgifter i matematik kan utveckla en djupare förståelse, men då måste läraren veta vad eleverna behöver lära sig för att förstå, exempelvis genom att analysera felsvar, menar Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.
Sebastian Björnhammer har en bakgrund som NO-lärare och arbetar numera som nationell samordnare inom praktiknära forskning. I mitten av augusti disputerade han med sin avhandling där han undersöker vad som sker när elever arbetar med undersökande uppgifter i naturvetenskap.
För att klara målen är pojkar mer beroende av tydliga lärare och av att det råder ordning i klassrummet. Det visar Ingela Stenberg som forskat om pojkars skolresultat.
I denna artikel undersöker jag vilka didaktiska implikationer Frickers position har och hur rimliga de är. Jag argumenterar att en välvillig tolkning av Fricker gör att hon inte drabbas av den allvarliga kritik mot dygdteorin som går ut på att lärare bör sluta få elever att förstå och tillämpa diverse olika principer rörande exempelvis textanalys.…
The study in this paper aims to contribute knowledge about what characterizes STREAM didaktik in preschool based on a theory-informed teaching arrangement in an ULF network. The study is guided by the question: What can characterize STREAM didaktik in preschool with a focus on literac/y/(ies) in what and who/whichquestions?
Historieundervisningen på mellanstadiet präglas av nationalistiska berättelser och bilder, som bidrar till att forma en svensk kollektiv identitet. Det visar Pontus Larsen i sin avhandling.
Dagens heterogena klassrum och elevers olika bakgrund kan av vissa historielärare ses som väldigt utmanande, medan andra ser det som en stor möjlighet för undervisningen. Lärarnas upplevelse grundar sig i hur de ser på historieämnet, menar Simon Lundberg.
Många skolor ser datadrivna metoder som ett sätt att höja utbildningskvaliteten. Men vad är det som främjar eller hindrar skolor som vill jobba datadrivet? Inom ramen för Ifous-programmet Datadriven skolförbättring fick Robert Hegestedt möjlighet att undersöka detta som följeforskare.
Läskunnighet är en förutsättning för demokrati. Samtidigt saknar var femte svensk elev i årskurs 4 och var fjärde niondeklassare grundläggande läsförståelse – och läsklyftorna ökar. Skolportens magasin har intervjuat tre forskare om läskrisen.