Samtal om undervisning i naturvetenskap kan ge lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling. Men att bara sitta ner och prata räcker inte. Ska hela lärarkollegiet utvecklas krävs att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion, visar forskning från Göteborgs universitet.

Some schools are changing the way they teach reading—based on research that shows background knowledge is more critical to comprehension than general skills like ‘finding the main idea.’

Skolans lärandeuppdrag som bildningsidé, däribland undervisningens utformning, måste diskuteras och drivas av blivande lärare, verksamma lärare, lärarutbildare och undervisningsinriktade forskare, skriver lärarna och doktoranderna Helena Eriksson och Anna-Maria Bergkvist.

Relationen mellan lärare och forskare behöver diskuteras om vi vill undvika att forskning om undervisning ska bli reducerad till forskning om lärares lärande, menar Inger Eriksson, professor i pedagogik.

Om utbildningsvetenskapliga begrepp hamnar i facket populära trender, så kan det lätt leda till att förenklade och generella recept för klassrummet proklameras och införs, något som inte gagnar vare sig elever eller lärare. Det menar professor John Hattie, verksam vid University of Melbourne.

Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det som just nu sker i svensk skola ger oss en unik möjlighet att skapa ny kunskap utifrån våra erfarenheter. Anette Jahnke, process- och projektledare på Ifous och forskare vid Göteborgs universitet, blickar framåt och beskriver tre områden där ny kunskap kan utvecklas.