I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.
Att ha en didaktisk medvetenhet om kommunikationsformer och kommunikativa resurser ökar förutsättningarna för läraren att på förhand veta hur och på vilket sätt eleven bäst kan mötas. Det visar Joakim Andersson som studerat olika kommunikationsformer i slöjdundervisningen.
Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.
Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.
Läraryrket är ett komplext och svårt yrke som tar många år av träning i klassrummet innan man blir riktigt bra. Ändå, när det ska talas om skola i media, verkar vem som helst kunna fungera som expert på just undervisning. Detta måste få ett slut, skriver Karin Berg, lärare i svenska och religion på Schillerska gymnasiet…
En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.
Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.
Istället för ett initierat samtal om skolan, baserat på kunskap, pågår en märklig debatt om “icke-frågor” på landets ledar- och debattsidor, där de som faktiskt jobbar med utbildning har svårt att känna igen sig i beskrivningen av skolan. Här ges en önskelista på hur samtalet om skolan borde föras, undertecknad av 29 lärare.
Varje år sedan 2005 har resultat från utbildningsvetenskaplig forskning sammanfattats inom ramen för Resultatdialog. Samtliga projekt har finansierats av Vetenskapsrådet. De 28 projekt som presenteras i Resultatdialog 2019 involverar runt 120 forskare från ett 20-tal lärosäten. Tillsammans visar de den stora spännvidden inom utbildningsvetenskap.
Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.
Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.
Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.