Joakim Öberg har forskat om vad som händer mellan styrdokument och undervisning. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet.
Samhällskunskapslärare har väldigt olika syn på vad de upplever är de viktigaste påverkansfaktorerna för hur undervisningen blir. Det slår Joakim Öberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University fast i en ny avhandling.
Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.
Ett centralt skäl till elevers lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers kunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning. Johan Sidenvall visar på orsaker till varför procedurundervisning dominerar i skolan i dag och hur undervisningen kan bli bättre.
Johan Sidenvall har via en läroboksanalys och genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö forskat om elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt.
Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.
Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.
Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.