Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Både lärare och elever ser utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas och hur barn påverkas av interaktion med robotar. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, konstaterar Sofie Serholt i sin avhandling.

Ulrika Ekstams avhandling visar att speciallärare har högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, jämfört med matematiklärarna.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Airong Wang har utforskat vilka faktorer som påverkar deltagandet i komplexa multifunktions virtuella miljöer.

Resultaten i Emma Lindeblads avhandling visar bland annat att assisterande teknik kan öka motivationen att lära sig.

Resultaten i Farhana Borgs avhandling ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet.

Cecilia Segerby har i sin avhandling analyserat strategier och aktiviteter för att utveckla elevers matematiska resonemang i en årskurs 4 klass.

NOS-praktik (nature of science”) resulterar i starka spänningar i relation till traditionell NO-undervisning, vilket i sin tur innebär att lärar- och elevroller utmanas, visar Lotta Ledens avhandling.

Barn med autism drar nytta av att medverka i anpassade interventionsprogram, visar Nils Haglund i sin avhandling.

En av frågorna Anne Reath Warren undersöker i sin avhandling är vad som karaktäriserar de språkliga ideologierna i Sverige och community language schools i Australien.