Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Eva Johansson har i sin avhandling undersökt de bedömningspraktiker som formas i förskolan under en tid när krav på dokumentation och redovisning av kvalitet är framträdande fenomen i samhället, både nationellt och internationellt.

Trots att niondeklassarna och geografilärarna i finlandssvenska skolor har en positiv syn på åtgärder mot klimatförändringen värderar de sin egen handlingsvillighet som begränsad, visar Mikaela Hermans som forskat i ämnet.

I sin avhandling undersöker Pia Simper-Allen barns och vuxnas avbildande verbkonstruktioner i beskrivningar på svenskt teckenspråk.

Anneli Dyrvolds avhandling bidrar till kunskapen om uppgiftstextens betydelse för hur svåra matematikuppgifter är att läsa och lösa.

David Rosenlund har bland annat undersökt vilka strategier eleverna använder och hur de behandlar förhållandet mellan historiska kunskaper, historiska metoder och historisk orientering.

Fredrik Rusks avhandling diskuterar hur barn och unga förhåller sig till andraspråksanvändning och gör andraspråkslärande utgående ifrån en finländsk tvåspråkig kontext.

Unga kompositörer överskrider gärna begränsningar i verktyg och representationssystem för att uttrycka nya intressanta idéer. När det saknas tecken för att kommunicera en föreställning skapas nya tecken, visar Frans Hagerman i sin avhandling.

Viktor Gradelli har i sin avhandling undersökt etikundervisningen i grundskolan.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.