Användbarheten av digitala lärospel kan inte förstås som enbart ett förhållande mellan spel och spelare. Det handlar snarare om ett stort system av aktörer, processer och användningskontexter, som var och en påverkas av individuella och lokala krav och förutsättningar, konstaterar Björn Berg Marklund i sin avhandling.

Barn med omfattande rörelsehinder utan tal, erövrar tillräckliga färdigheter i att kontrollera en dator med ögonen för att utföra dagliga aktiviteter via ögonstyrning. Ögonstyrda datorn hade en positiv inverkan på barnens aktivitetsrepertoar både hemma och i skolan, visar Maria Borgestig i sin avhandling.

Studenternas användning av teknik i vardagen styr deras lärande. En effektiv utbildning kräver därmed att teknik, information och sociala arrangemang utformas så att man kan utnyttja denna teknikanvändning, visar Olga Vibergs avhandling.

Naghmeh Aghaee har i sin avhandling undersökt hur IKTSS (Information- och kommunikationteknikstödsystem). kan underlätta olika typer av interaktion och stödja studenter genom att minska svårigheterna i examensarbete på kandidat- och magisternivå.

Hur tar elevers och lärares interaktion form och hur organiseras undervisningen? Genom att i detalj studera den interaktionen vill i sin avhandling Mikaela Åberg lyfta elevers och lärares dagliga liv, klassrummets organisering samt de konkreta villkor för lärande som specifika pedagogiska upplägg ger.

Sören Högberg undersöker i sin avhandling platsens betydelse för lärarstuderande att utveckla ett lärarskap. Utifrån tesen att all undervisning har en moralisk dimension grundas hans forskningsintresse i en önskan om att förstå vad som händer när lärarstuderande möts inom ramen för nätbaserad lärarutbildning.

Möjligheterna till givande helklassdiskussioner ökar om läraren tar hänsyn till potentialen för klassen att både argumentera och göra matematiska kopplingar. För att kunna hantera alla dessa utmaningar är det viktigt att läraren noggrant har tänkt igenom troliga elevlösningar innan lektionen, visar Maria Larssons forskning.

Osa Lundberg har i sin avhandling studerat hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i det pedagogiska samtalet mellan lärare och elever i nionde klass. Studien belyser flera frågor, bland annat hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken bidrar till social ojämlikhet och orättvisa.

 I fritidshemmet och förskolan kopplas systematiskt kvalitetsarbete främst till socialt och relationellt lärande. Karin Lager har i sin avhandling studerat hur det ser ut i praktiken.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.