Det blir allt svårare för lärarna att få gehör för sin syn på vilka förutsättningar som de behöver i arbetet med att integrera nya medier, enligt Kristina Hanssons avhandling. Skolans uppdrag förvrängs och läraren fråntas sitt inflytande när kommunen måste spara pengar.

Forskaren Louise Sund har studerat global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik.

Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.

Forskaren Åsa Hedvall Lundholms avhandling handlar om autistiska barns utveckling under förskoleåldern och om effekter av tidiga insatser.

Veit Kubik har undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka.

Hur skapar barn allianser och förhandlar om tillträde samt värnar om sina allianser i kamratgruppen i fritidshemmets praktik? Det har forskaren Marianne Dahl undersökt.

Lärare och läromedelsförfattare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning, samt genom att skapa begreppsstrukturer. Det visar Maria Ferlins avhandling.

Den skriftliga texten är fortfarande viktig i dagens samhälle, men nödvändigheten av att kunna röra sig i olika medier ökar i takt med den medieteknologiska utvecklingen. Petra Magnusson har forskat om meningsskapandets möjligheter för elever.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.