Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.
Unga antas ta informationsteknik för given och förväntas på ett naturligt sätt integrera IT i en mängd olika vardagliga aktiviteter. Men som konkreta användare talar unga om krav på hur man ska vara och känner inte sällan en stress över alla många valmöjligheter, visar Sheila Zimics avhandling.
Anna-Sofia Alklind Taylors avhandling handlar om användningen av serious games. Hon har undersökt instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö.
Alan Dyson, professor i utbildningsvetenskap, menar att en elev som anses behöva särskilt stöd inte ska ses som en avvikelse som behöver specialundervisning. Istället ska man anpassa skolan så att den blir mindre svår för eleven (webb-tv).
Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.
Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av IT och digitala medier är sedan länge en viktig fråga på agendan i många länder. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.
Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.
I sin avhandling undersöker Pernilla Ahlstrand hur en gestaltande förmåga kan te sig när teater blivit ett skolämne på gymnasienivå, och vad det kunnandet består.
Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.