En tuff fjällvandring utan de vanliga störningsmomenten internet och mobiltelefoner gav ett lyckat resultat vad gäller elevernas inlärning av naturvetenskapliga teorier. I en utvecklingsartikel berättar gymnasieläraren Jonas Kemi om projektet.
Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.
Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.
Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.
Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.
Att i sin lärarpraktik samverka med omvärlden kan sägas vara en av komponenterna i ett entreprenöriellt lärande. Helena Sagar visar i sin avhandling att NO- och tekniklärare i grundskolan upplever att det finns krav och hinder som står i vägen för ett sådant interegrerat samarbete med omvärlden.
ESSENCE är ett samlingsnamn för att beskriva olika typer av utvecklingsavvikelser som föranleder föräldrar att tidigt söka hjälp för sitt barn. Bibbi Hagberg har i sin studie undersökt hur verbal och ickeverbal förmåga påverkar neuropsykologisk och adaptiv funktion inom grupper av barn och vuxna med ESSENCE.
Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.
Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.
Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.
– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.