Begreppet gränsvärde i matematikundervisningen på gymnasieskolan är svårt, upplever elever i såväl Sverige som Etiopien. Det visar Abraham Kumsa Beyenes avhandling, som ger flera exempel på hinder för elevers förståelse som lärare behöver vara medvetna om.
När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.
På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.
Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.
Det blir bra när lärare i grupp, med stöd av forskare inom informatik, interaktionsdesign och didaktik, tar fram digitala undervisningsappar. Forskning från Högskolan i Halmstad visar att det kan vara avgörande att lärare involveras från början till slut i den teknik de ska använda i skolan.
Vuxna yrkeselever som genomgår och klarar en utbildning kan stärkas i hur de ser på sig själva, visar Tobias Lasse Karlsson i sin avhandling. "Deltagande i yrkesutbildning som vuxen kan erbjuda något utöver lärandet av en yrkesidentitet", säger han.
En ny didaktisk modell gör det lättare för elever att förstå komplexa samband i geografiämnet i gymnasieskolan. Det visar Lotta Dessen Jankells avhandling.
En stor andel elever på gymnasieskolan har ett ytligt lärande i kemi, därför är det viktigt att lärare ger tid till elever att reflektera kring hur begrepp hör samman i kemiämnet. Det visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.
Att testa sig själv på information som ska läras in genom att upprepade gånger plocka fram informationen från långtidsminnet, så kallat testbaserat lärande, gynnar inlärningen. Det konstaterar Frida Bertilsson som forskat i ämnet.