Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt medicinska studenters väg mot lärande. Studiens övergripande syfte var att undersöka hur studenternas erfarenheter av lärande och förståelse utvecklades, vilket gör den relevant för högre utbildning rent generellt.

Begreppet biografisk lärande används för att visa hur människor tolkar, förstår och skapar mening i sina biografier genom självbiografiskt berättande. Anders Hallqvist diskuterar i sin avhandling begreppet biografiskt lärande i relation till ett forskningsprojekt om omställningsprocesser efter uppsägning.

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.