Lärarna stimuleras av att arbeta ämnesintegrerat i NO men för eleverna har det inte lika stor betydelse det viktiga är att kunskaperna är användbara och att det finns en vardagsanknytning i undervisningen. Det visar Helena Perssons avhandling Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9 .

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Barn förväntas vara självständiga och använda sig av digitala redskap när de söker efter information under de första skolåren. Men skolan har en stark tradition av att man ska hitta rätt svar och att böcker är bättre än internet. Det framgår i Anna Lundhs avhandling Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning .

Margareta Adolfsson avhandling Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionshinder. Hon menar att barnen måste få beskriva hur de själva uppfattar att det fungerar.

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .