Hur kan lärarutbildningen dra nytta av didaktiska teorier och analyser? Jesper Sjöstrom och Ruhi Tyson, aktuella med boken Didaktik för lärande och bildning, menar att didaktik bör genomsyra hela lärarutbildningen.
Detta avsnitt av Skolforskningspodden handlar om undersökande arbetssätt, lärares vägledning och olika grader av lärarstyrning. Vi diskuterar hur man kan låta elever ställa upp en undersökande fråga, och varför det kan vara vanskligt att prata om elever som forskare.
Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.
Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.
När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.
Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever.
Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.
Vilka hinder och möjligheter framträder i lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1? Det är en av frågorna som Therese Welén undersöker i sin avhandling.
Hur stor roll spelar lärares användning av visuella representationer, till exempel kemiska formler och experiment, i kemiundervisningen? Stor roll – både vilka visuella representationer som används och hur de används påverkar elevers meningsskapande i kemi. Det visar Emelie Patron i sin doktorsavhandling i naturvetenskaplig didaktik från Linnéuniversitetet.