Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.
Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.
Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.
Vilken roll kan en pekdator eller lärplatta ha för språkinlärning och skrivkunnighet i förskolor? Det undersöker författarna i denna artikel, där de har analyserat samtal som uppstått under barnens användande av surfplattor på en mångkulturell förskola.
I denna artikel skriver författarna om forskningsprojektet "En dator - en elev", där elever i mellanstadiet använde datorer i undervisningen. Istället för att teknologin användes för att uppnå vissa mål, blev användandet av datorer ett mål i sig.
En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.
Hur används digitala pedagogiska verktyg i förskolan? Det diskuterar Nina Bølgan i sin artikel i Nordic Journal of Digital Literacy, en tidskrift som riktar sig till alla som är intresserade av pedagogik och IKT.
Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.
Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.