Varje form av förståelse av lärande och undervisning, liksom övergripande beslut om svensk skola, borde bygga på begrepp och modeller från olika teoretiska perspektiv som learning science erbjuder, skriver Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén.
Forskare vid Högskolan Väst och Umeå universitet ger nu ut en bok om digitalisering och digital kompetens inom utbildning. Boken samlar nordiska forskare som ger perspektiv på digitalisering och utbildning.
Forskare vid Umeå universitet har analyserat policydokument för Grundlärarprogrammet. Fokus är att finna spår av hur professionell digital kompetens återfinns i dokumenten och därigenom skapar förutsättningar för lärarutbildare att genom sin undervisning möjliggöra för lärarstudenterna att utveckla denna kompetens.
Digitaliseringen har revolutionerat vårt samhälle, från hur vi arbetar till hur vi lär oss. Men hur påverkar denna teknologiska omvandling lärarutbildare och deras förmåga att förbereda framtidens lärare? En ny avhandling från Högskolan Väst granskar just detta.
Karin Sundqvist har i sin avhandling undersökt finska ämneslärares användning av digitala verktyg i ämnet huslig ekonomi. Huslig ekonomi är ett av de minsta läroämnena i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland.
Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda som ska hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot personal i sociala medier och på mejl.
Att använda digitala konversationsagenter kan vara ett bra sätt att låta eleverna öva på muntlig interaktion. Det konstaterar Elin Ericsson, som har forskat om hur elever kan öva på att tala på ett främmande språk med hjälp av ett människoliknande AI-verktyg.
Leading thinker on technology and education, Anant Agarwal, explains why he believes all educators must learn to integrate AI into their classrooms. (webbradio)