När barn lär sig spela teater, vad är det egentligen de lär sig? Vari består själva kunnandet? Dramapedagogen Anna Johansson har forskat om saken i sex år.
När barn skapar teater på egen hand behöver de arbeta kollektivt, vara överens, lyssna in andras idéer och samtidigt bidra med egna. En komplex process, konstaterar Anna Johansson i sin avhandling.
Vilka aspekter av kunnande kan identifieras i barns teaterskapande? Det är en av frågorna som Anna Johansson undersöker i sin avhandling om teaterskapande inom kulturskolan.
Trängseln i barns utemiljö ökar, vilket påverkar hälsa, lek, lärande och behov av natur negativt. Men från ett landskapslaboratorium i Alnarp leder forskaren Fredrika Mårtensson en motståndsrörelse.
Häromdagen besökte en grupp elever från Bergaskolans grundsärskola Moomsteatern. Sju lite blyga elever och två lärare tog plats på den stora scenen, skriver Caroline Ulvsand, kultursekreterare Grundskoleförvaltningen, i ett blogginlägg.
Pedagogista Maria Sverrhag berättar om ett dramaprojekt med berättande i fokus där ungefär 100 barn deltagit. Barn från Ringstorps förskola, Västra Berga förskola och Pålsjö Östra förskola.
Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.
Frågan om hur praktiska respektive teoretiska kunskaper ska värderas av skola och samhälle är en evig fråga. Eva-Lotta Hultén tar sin utgångspunkt i den schweiziske pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi för att lyfta fram det praktiska görandets betydelse.
Eleverna på Rörsjöskolan har drama på schemat som en del av skolans kulturinriktning. Rektorn har beslutat att de praktisk-estetiska ämnena ska få mer utrymme. "På många skolor ligger de här ämnena i motvind och har inte så hög status. Hon tänker tvärtom och det är tack vare det jag är här", säger dramapedagogen Anja Hartnor.
Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.
I sin avhandling har Martin Göthberg undersökt hur gymnasieelever förstår dramatext i en process - från en första läsning av okänd text till den kroppsliga gestaltningen i form av teaterföreställningar för publik.