Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.

Studien undersöker hur elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi beskriver och använder assisterande teknik i skolan. Assisterande teknik är olika verktyg som kan överbrygga svårigheter och stödja utvecklingen av färdigheter som att förstå text och att formulera och uttrycka sig i text. 

Danske forskere har med udgangspunkt i data fra Ordblindetesten målt på, hvad ordblindeindsatser i skolen betyder for elevers fremtid. En vigtig læring er også at give støtte til de elever, der testes ’næsten’ ordblinde.

Idor Svensson, psykolog och professor i klinisk psykologi, är mottagare av Dyslexipriset 2024. Han får priset för sin forskning och kamp för rätten till assisterande teknik för den som har läs-, skriv-, eller räknesvårigheter. 

Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara ett framgångskoncept i skolan för exempelvis barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet.

The current study examined the awareness and endorsement of neuromyths related to dyscalculia and dyspraxia with 229 educators in the UK.

Men det var også flere ulemper med digitale verktøy i skolen. – Lærere må bli mer bevisst på hvorfor de tar i bruk teknologi i klasserommet, sier forsker.

Särskild begåvning kan göra att en elev maskerar sin dyslexi – tills det inte går längre. Känslan av misslyckande äventyrar både psykisk hälsa och skolgång. Det säger Tove Ekelund, forskaren bakom boken ”Om dyslexi”.

Karin Nilsson är logoped i botten och arbetade med dyslexiutredningar när hon började intressera sig för läsforskning.