Unga människors känsloreglering och hantering av vardagen är viktigt både för måendet och skolresultatet. Elever kan dölja svårigheter bakom goda skolresultat, menar Frida Ilahi som forskat i ämnet.
Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskors ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Eneskär som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan.
I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.
En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.
När en skola hanterar problematisk skolfrånvaro med särskild expertis för elevens hälsa, och reducerar läraren till en expert på ämnesundervisning, förloras möjligheten att ta tillvara samspelet mellan lärande och hälsa, enligt en studie på en högstadieskola.
Hur får lärare gymnasieelever att må bra? I en intervjustudie pekar eleverna själva på fyra avgörande lärarroller: att skapa lustfyllt lärande, ge eleverna kontroll, sprida glädje och få dem att känna sig värderade.
När lärare ges rätt förutsättningar att möta elevernas olika behov och förmågor, kan undervisningen bli tillgänglig för alla i samma klassrum."Läraren och kvaliteten på undervisningen är avgörande och kan motverka flera faktorer som annars försvårar elevernas lärande", säger forskaren Emma Leifler.
Att lyfta ut de elever som inte anses klara undervisningen i klassrummet verkar inte i någon större utsträckning ha lett till att de klarat undervisningen bättre i framtiden eller klarat sig bra i samhället, säger Eva Hjörne, professor i pedagogik och tidigare lärare och socionom.
Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?