Forskning visar att grundskolornas beredskapsplaner vid kris främst har fokus på praktiska åtgärder vid dödsfall. Men ofta saknas tydliga rutiner för långsiktigt stöd till barn i sorg.

This longitudinal study investigated 838 Finnish students’ school absenteeism (SA; sickness, truancy, and other reasons) during the primary-to-lower secondary school transition. The students (mean age = 12.3 years, girls 54.2%) were surveyed (a) spring of the sixth grade (b) autumn of the seventh grade, and (c) spring oft the seventh grade. (pdf)

The article explores the academic wellbeing of upper secondary school students in Denmark. It discusses previous conceptualizations and ways of measuring academic wellbeing and finds that the field suffers from a lack of conceptual clarity. (pdf)

Dataspelsberoende ska bli en ny diagnos i svensk sjukvård. Över hälften av alla barn och unga i åldrarna 9–18 år spelar, enligt studier. Forskaren och psykologen Philip Lindner ser att pengar har fått allt större betydelse i spelen.

I Estland testas en "safe box" som ska hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa och självmordstankar. Konceptet ska stävja psykisk ohälsa hos ester under 18 år, där den vanligaste dödsorsaken numera är självmord.

Pandemin satte infektionssjukdomar i centrum, men en ny avhandling visar att många lärare efterfrågar tydligare styrning och mer utbildning för att kunna ge elever en djupare förståelse för smitta, vaccinationer och antibiotikaresistens.

Adhd har blivit en alltmer vanlig diagnos bland ungdomar. Men hur påverkas egentligen unga tjejer av diagnosen och medicinering? Det har Matilda Frick tillsammans med två andra forskare undersökt.

I forskningsprojektet Meningsfull matematik vill forskare och lärare ta reda på elevers erfarenheter av matematikämnet. Elever i alla åldrar deltar, från årskurs ett i grundskolan till trean i gymnasiet. Studien väcker frågor om den matematikundervisning som skolan erbjuder.