Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.
Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.
Hedersnormer gynnas av slutenhet och segregation. Var tolfte niondeklassare lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte. Det är några av slutsatserna i en ny kartläggning av hedersförtryck i storstäderna.
Genom rapporten "Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer" vill Forte belysa kunskapsläget kring livs- och hälsosituationen för unga hbtq-personer, och visa på skillnader och likheter i erfarenheter mellan unga homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner. Rapporten utgör ett kunskapsbaserat underlag med rekommendationer och kunskapsluckor (pdf).
Barn och unga som far illa tillhör en av samhällets mest utsatta grupper. En ny rapport visar på omotiverade skillnader för pojkar och flickor för att få hjälp inom den sociala barn- och ungdomsvården. Rapporten är baserad på en forskningsstudie av Birgitta Svensson vid Karlstads universitet.
Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av depression, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och självmordsbeteende. Allt mer forskning tyder på att detta beror på gruppens större utsatthet för olika stressfaktorer. En ny forskningsrapport från Forte visar att det behövs mer forskning på området, särskilt med inriktning på svenska förhållanden.
Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.