Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt, särskilt flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning pekar i stället på skolan. Den visar hur betyg, prestationskrav och skolreformer har gjort skolan till en arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.
Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."
Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.
Barn förväntas röra på sig enligt förutbestämda mallar för att bli friska och ekonomiskt lönsamma – inte för att de själva tycker att det är roligt. Det visar Jonas Johanssons avhandling om hur vi pratar om barns fysiska aktivitet i utbildningssammanhang.
Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.
De som forskar om ungas fysiska aktivitet har väldigt olika syn på skolans roll när det gäller att få unga att röra på sig, vilket påverkar möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning. Det visar Sara Hoys avhandling.
Elever med språkstörning som inte får stöd riskerar att misslyckas i sin skolgång. Anna Eva Hallin, logoped och forskare, vill ge lärare och skolor fler strategier (premium).
Unga människors känsloreglering och hantering av vardagen är viktigt både för måendet och skolresultatet. Elever kan dölja svårigheter bakom goda skolresultat, menar Frida Ilahi som forskat i ämnet.
Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskor ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Enskär, som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan.
I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.
En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.