Förankring, helhetsperspektiv, engagemang, kunskap och tydlighet. Dessa fyra faktorer är särskilt viktiga för att samverkansprojekt kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska fungera, visar Ulrika Englund i sin forskning.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Våldsutsatthet är vanligt bland unga kvinnor. Men de berättar sällan om detta för sjukvården eller för andra vuxna, konstaterar Anna Palm.

Heléne Zetterström-Dahlqvists avhandling visar att det finns ett samband mellan sexuella trakasserier och depression bland unga flickor.

Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

Fiffi Boman visar i sin avhandling att interventioner i skolan som förbättrar både elevernas psykiska hälsa och deras skolresultat kan ha stor betydelse genom att utjämna ojämlikheter i hälsa även generellt i samhället.

Med sin studie Birna Baldursdottir bidrar med viktig information om när i ungdomsåren en insats kan göras för att öka fysisk aktivitet och välbefinnande.

Karin Hellfeldt vill med sin avhandling öka kunskaperna om konsekvenserna av mobbning.

Med fokus på skolmiljön har Louise Persson studerat de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012.

Syftet med Cristine Isakssons avhandling är att undersöka skolkuratorns yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv med särskilt fokus på legitimitet, jurisdiktion och handlingsutrymme.