Sjuksköterskan och doktoranden Anette Nord har fått över en halv miljon kronor i stipendium för att sprida sin forskning om hur skolelever bäst lär sig hjärt-lungräddning.
Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.
På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.
När eleverna fick tydliga krav och stöd under lektionerna, ökade motivationen. Dessutom blev både relationerna och betygen bättre och färre hoppade av gymnasieutbildningen. Till och med lärarna mår bättre nu.
Unga vänder ofta på dygnet på helgerna. Det leder till att de dyker upp jetlaggade i skolan på måndagen, visar sömnforskaren Serena Bauducco vid Örebro universitet i sin avhandling.
En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.
Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.
Förankring, helhetsperspektiv, engagemang, kunskap och tydlighet. Dessa fyra faktorer är särskilt viktiga för att samverkansprojekt kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska fungera, visar Ulrika Englund i sin forskning.
Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.