Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Hur påverkas fritidspedagogernas arbete och yrkesidentitet av yttre krav? "Jag trodde nog att yrket var på väg att dö ut. Men det är en glad överraskning att det finns en stark ambition att stärka det unika med yrket", säger forskaren Birgit Andersson.

Genom en modell där elever ställer kritiska frågor, utför undersökningar, diskuterar och reflekterar kan de genom sin utbildning bättre förberedas för informations- och kunskapssamhället, visar Patrik Liljas forskning. Lärandet blir en process, menar han.