I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Vissa svenska studenters svårigheter när de läser på engelska beror inte på svaga språkkunskaper i engelska, utan snarare en rad andra faktorer som svag generell läsförmåga, låg motivation och långsam läshastighet. Det visar Špela Mežeks studie.

Hur ser attityder, förväntningar och möjligheter ut bland tanzaniska grundskoleelever som satsar på det engelska språket. Det har forskaren Noah Mtana studerat i sin avhandling.

Vilka erfarenheter har studenter inom högre utbildning i Rwanda av att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska? Det har Anne Marie Kagwesage undersökt i sin avhandling.