Vi lär oss språk bättre via glosor än läsning. Men svenska lärare går tvärt emot vetenskapen. ”De tar för givet att eleverna ska lära sig av bara farten”, säger en av världens mest profilerade språkforskare.
A compulsory foreign language in Finland starts now in Grade 1 instead of Grade 3. The change has forced teachers to adopt new teaching methods. As young learners are not yet literate, teaching should focus on oral skills and awareness of diversity. Video data from 19 early foreign language lessons of five English, German, or…
Att få in träning av muntliga språkfärdigheter i engelska och moderna språk är ofta en utmaning för lärare. Ny forskning av Elin Ericsson visar att AI-baserad konversationsträning kan vara ett stöd i elevernas lärande. Mest uppskattades de digitala ”samtalskompisarna” av elever med lägre betyg.
Glosträning och ordinlärning har kommit i skymundan i engelskundervisningen, menar forskaren Denise Bergström som granskat läromedel och intervjuat lärare. Hon har ett tydligt budskap: "Våga fokusera på ordkunskap, det finns inget fult i det!"
Eleverna har blivit säkrare på engelska, inte bara på att skriva utan också på uttal och förståelse, vilket syns på de nationella proven. ”Cirkelmodellen gör eleverna kreativa utan att de tänker på det. Och jag får syn på fler elevers tankar och funderingar”, säger läraren Rebecka Ungh Wolf.
Andrea Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, får 6 663 000 kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet för det fyraåriga forskningsprojektet ”Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd”.
Att kunna tala ett andraspråk är själva kärnan i att lära sig det nya språket, men muntlig färdighet är den språkliga förmåga som är svårast att bedöma på ett tillförlitligt sätt. I en ny studie undersöks vad lärare anser att en elev som kan tala engelska kan, och därigenom vad lärare menar är kraftfull kunskap…
The article reports from a design-based study comprising two classroom interventions where assessment of students’ multimodal texts was conducted separately by peer groups and the teacher and researcher in collaboration, applying assessment criteria informed by multimodal social semiotic theory and operationalisations of communicative competence.
Enligt Skolverket ska skönlitteratur användas i engelskundervisningen på gymnasiet. Men hur den kan användas och varför är inte tydligt. En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att det finns ett stort eget tolkningsutrymme för lärarna och att skönlitteraturens roll inte är begränsad till språkinlärning och övning av läsförståelse.