I sin avhandling undersöker Pernilla Ahlstrand hur en gestaltande förmåga kan te sig när teater blivit ett skolämne på gymnasienivå, och vad det kunnandet består.
Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.
Pojkar och flickor väljer i stor utsträckning olika val i i skolämnet musik. Dessa val kan på sikt ge helt olika kunskaper och färdigheter, skriver Carina Borgström Källén i sin studie.
Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.
Vad är musikstunden på förskolan till för, och vad kännetecknar musikstundernas didaktik i förskolepraktiken? Det har Ylva Holmberg undersökt i sin avhandling.
Musiklärarna Karl Larsson och Mats Sandborgh satsade på en varierad undervisning och gav eleverna möjlighet till informell bedömning. "Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året", säger Mats Sandborgh.
Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.
Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.
Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.
Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.