Johanna Österling Brunström vill med sin avhandling belysa den levda kroppen som meningsskapande i relation till fyra olika former för musicering: en professionell musiker, en konsertbesökare, en professionell DJ och en professionell dansare.

Annika Hellman har i sin avhandling undersökt elevers subjektsskapande och tillblivelser i bild och medieundervisningen på gymnasiet.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.

Med fokus på genus har Märtha Pastorek Gripson forskat om vad som utmanas, underordnas och framhävs i dans som skapande praktik för och av grundskoleelever.

Unga kompositörer överskrider gärna begränsningar i verktyg och representationssystem för att uttrycka nya intressanta idéer. När det saknas tecken för att kommunicera en föreställning skapas nya tecken, visar Frans Hagerman i sin avhandling.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.

Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.