Resultaten av Johan Nybergs forskning visar att elever och lärare är nyfikna och har både vilja och förmåga att konceptualisera musikaliska kunskaper och lärande i form av ett fackspråk . Om eleverna tar chansen och får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kan musikutbildning på gymnasienivå bli ett äventyr av kunskap.

Karl Asp har forskat om vilken roll ensembleundervisning har i musikundervisningen på gymnasieskolans estetiska program.

Annika Falthin ger i sin avhandling en inblick i hur meningsskapande och lärandeprocesser kommer till uttryck i musikundervisningen på högstadiet.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Marie-Louise Hansson Stenhammar har undersökt hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Hur gör musiklärare för att ge varje elev det stöd som krävs för att spela i ensemble i klassrummet? Det har Anna Backman Bister forskat om.

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.