Ungdomarnas samspel online präglas av en stödjande kultur även om där också finns inslag av kränkningar. Det konstaterar Liselotte Eek-Karlsson i sin studie över ungas samspel i sociala medier. Hennes resultat visar att det i ungdomarnas samspel online uppstår en spänning mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som råder i online-kommunikationen.

Annemi Skerfvings avhandling handlar om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa, om svårigheter som de möter under sin barndom och vad som kan underlätta deras tillvaro.

Det är viktigt att betona sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat, och därmed öka intresset för att införa interventioner för ökad fysisk aktivitet i skolsammanhang. Den slutsatsen drar Anna-Karin Lindqvist, som forskat om hur man kan uppmuntra barn och ungas fysiska aktivitet i skolan.

Andreas Melldahl har forskat om hur värdet på utbildningstillgångar har förändrats under 1900-talet i Sverige.

Ungdomar utövar föreningsidrott för att det är roligt och utvecklande, och för att idrotten ger gemenskap. Det vill också få möjlighet att träna och tävla på en nivå som är anpassad efter den egna ambitionen och förmågan. Det visar Britta Thedin Jakobssons forskning.

Vilka faktorer hämmar respektive främjar karriärvalsprocessen över tid hos personer med rörelsehinder, utifrån deras eget perspektiv? Det handlar Elisabet Söderbergs avhandling om.

Susanne Liljeholm Hansson undersöker i sin avhandling olika förståelser av fenomenet ungdomskriminalitet.

Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.

Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.