Få vänner och utanförskap bland klasskamraterna ökar risken för att som vuxen drabbas av psykiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och diabetes. - Ju lägre status i klassen desto större risk för ohälsa som vuxen, säger Ylva Almquist som skrivit avhandlingen "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective".

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Studenter med högutbildade föräldrar väljer sällan aktivt att börja på universitetet. För demär högre studier en självklar del i att bli vuxen. För studenter med lågutbildade föräldrar ärvägarna att bli vuxen många fler, studier är ett val bland flera andra.Det konstaterar Lars-Olof Hilding i avhandlingen "Är det så här vi är". Om utbildning somnormalitet och om produktionen av studenter."

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastiklektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Eleverna från den socialt utsatta förorten hade högre tilltro till framtiden än de som kom från den välbeställda förorten och från glesbygden. Ändå hamnade eleverna från det utsatta området utanför i utbildning och arbetsliv, enligt Joakim Lindgrens avhandling Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden . En av orsakerna är att lärare hade låga förväntningar och krav på de här eleverna, menar han.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

En av ambitionerna med att förlänga gymnasiets yrkeslinjer med ett år var att ge alla elever behörighet att studera vidare på högskolan. Caroline Hall visar i sin avhandling, Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies, att reformen inte gett den effekten. Dessutom har avhoppen från gymnasiet ökat bland yrkeseleverna på de 3-åriga linjerna.

Att kvinnor lämnar högskolan efter disputationen oftare än män har varit en etablerad sanning länge. Men det är tvärtom, visar Charlotte Silander i sin avhandling Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan .