Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget. Resultat: socialt erkännande framträder som viktigare än ett snävt fokus på effektivitet och betyg.

Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet. "Deltagarna berättar att lärarna hittar vägar för att de ska lyckas", säger forskaren Madeleine Sjöman.

Folkbildningspodden gästas av Gustav Fridolin, Stadsmissionens folkhögskola och Jenny Viklund, Umeå folkhögskola. De senaste åren har de parallellt med sitt arbete deltagit i folkbildningens licforskarskola. Gustav har forskat om deltagares identitetsskapande och Jenny har forskat om hur olika lärare tolkar motsvarandebegreppet. (webbradio)

När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.

Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens. "Konferensen är ett bevis på att det finns en aktiv forskningsdel inom folkbildningen", säger rektorn Mats Tängermark.

Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning. Hans forskning visar hur upplevda klasskillnader präglar deltagarnas självbild och syn på studierna, vilket krockar med folkhögskolans pedagogik.

Motsvarandebegreppet i folkhögskolan rymmer många tolkningar. Jenny Viklunds forskning visar hur lärarnas syn skiftar, från starkt fokus på kursplaner till ett friare, mer deltagarstyrt arbetssätt.

This article explores how participants in preparatory courses for further and higher education at Swedish folkhögskolor (adult education folk high schools) perceive their studies. It aims to contribute to a deeper understanding of their experiences within this unique educational context. (pdf).

This article focuses on the participant ideals that emerged in the Swedish folkhögskola (‘adult education folk high school’) during the COVID-19 pandemic, when most of these schools’ activities transitioned to distance learning following the restrictions imposed by the Public Health Agency of Sweden. (pdf).

Vid Linköpings universitet finns Sveriges enda utbildning för folkhögskollärare. 2021 gav regeringen pengar till att även starta en forskarutbildning för folkhögskolans lärare. Efter en oviss tid står det nu klart att utbildningen får fortsätta ytterligare fyra år.

I Sverige finns 130 000 unga i åldern 16–29 år, som varken arbetar eller studerar. Folkhögskolorna har en viktig roll i mötet med en del av de här unga personerna. Men kunskapen i kommunerna om unga utan sysselsättning är bristfällig, visar en studie från Stockholms universitet.