Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".

Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Jenny Wilders avhandling "Proximal processes" handlar bl.a om hur samspelet mellan barn med funktionshinder och deras föräldrar ser ut. Avhandlingen ger nya perspektiv på vad man skall fokusera på i åtgärder om samspel för dessa familjer och barn.

I avhandlingen "Värdegrund, demokrati och tolerans" gör Pia Nykänen en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. Hon granskar olika teman som alla förts fram som värdegrundsrelaterade

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Syftet med Gonda Pickls avhandling "Children with complex communication needs" är öka förståelsen för hur föräldrar till barn med svåra flerfunktionshinder med komplicerade kommunikationsbehov ser på sina barns kommunikation och kommunikationshjälpmedel.

Anna Greek vill med sin avhandling "Reading Cultural Encounter" visa att medvetet arbete med skönlitterära texter som tematiserar kulturmöte kan vara en framkomlig väg att tillämpa interkulturell pedagogik inom gymnasieskolans engelskundervisning.

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.

Användning av rak ordföljd är en språklig strategi som vissa ungdomar använder sig av för att uttrycka en identifikation med det flerspråkiga området, det visar resultaten från Natalia Ganuzas avhandling.

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.