Två likadana burkar – en med lite saft i, en med mer saft i. Runt dem kretsar dagens mattelektion. Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar klass 2A på Kvarnsvedens skola i Borlänge. Det här är algebra – anpassat för yngre elever.
Hållbar undervisning, didaktiska vägval och lärares lärande. Likvärdighet, läs- och skrivundervisning samt undervisning i fritidshemmet. Det är forskningsämnen som väckte extra mycket intresse hos Lärarpanelen under 2024.
Vid Linköpings universitet finns Sveriges enda utbildning för folkhögskollärare. 2021 gav regeringen pengar till att även starta en forskarutbildning för folkhögskolans lärare. Efter en oviss tid står det nu klart att utbildningen får fortsätta ytterligare fyra år.
I Sverige finns 130 000 unga i åldern 16–29 år, som varken arbetar eller studerar. Folkhögskolorna har en viktig roll i mötet med en del av de här unga personerna. Men kunskapen i kommunerna om unga utan sysselsättning är bristfällig, visar en studie från Stockholms universitet.
I den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning presenteras samtliga avhandlingar under det gångna året inom det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet.
Barns liv och aktiviteter sker i stor utsträckning i den digitala världen. Skolan har ett uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens, men en ny avhandling från Göteborgs universitet visar på stora skillnader i undervisningen och bristande samordning.
Många med IF har svårt att kommunicera. En forskare har undersökt tre appar som tränar läsförmågan. Apparna gjorde att personerna som använde dem också talade mer och oftare tog kontakt med kompisar. S. 3-5
Jenny Samuelssons forskning har visat att digitala verktyg och strukturerad läsundervisning kan vara viktigt för att stödja läs- och kommunikationsförmåga hos elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF.