Hälsoeffekten av barnens riskfyllda lekar är så stor att det är ett sämre alternativ för dem att inte utsätta sig för risken, visar forskning som Folkhälsomyndigheten sammanställt. "Lekarna är också bra för den sociala interaktionen", säger utredaren Emma Franzén.

Läroböcker i matematik tar upp proportionalitet på ett så förenklat sätt att elever har svårt att utveckla en förståelse för begreppet, visar Anna Lundberg i en ny avhandling. "De klarar inte av att använda proportionalitet i olika matematiska och verkliga sammanhang", säger hon.

Den nationella verksamheten ULF – Utbildning Lärande Forskning – övergår i reguljär verksamhet efter att under åtta års tid ha byggts upp av ett stort antal verksamma forskare, lärare och skolledare på lärosäten och hos skolhuvudmän. Genom detta avtal tar parterna SUHF och Ifous ett gemensamt ansvar för att utveckla och förbättra skola och lärarutbildning.

Att blanda svaga och starka elever samt elever från studievana och mindre studievana hem ger bäst resultat enligt forskning från Linköpings universitet. Erik Rosenqvist har jämfört högstadieelevers ambitionsnivå, resultat och gymnasieval, det visar sig då att medan svagare elever verkar inspireras av duktiga klasskamrater, så kan för många starka elever påverka varandra negativt.

I hver almindelig skoleklasse sidder mindst én elev med en udviklingsmæssig sprogforstyrrelse kaldet DLD. Enkle pædagogiske ændringer i skolehverdagen kan hjælpe børnene, fortæller lektor Rikke Vang Christensen.

Peter Johannesson, gymnasielärare och forskare vid Göteborgs universitet, har fått sin avhandling utsedd till Lärarpanelens favorit. Hans forskning betonar vikten av att lärare får vara med att bestämma innehållet i sin kompetensutveckling för att göra lärandet meningsfullt.

Kerstin Hudner Sidén är samhällskunskapslärare och har parallellt med sitt läraruppdrag deltagit i den ämnesdidaktiska forskarskolan. I december slutförde hon sin uppsats, där hon studerat elevstyrda diskussioner i samhällskunskapsundervisningen.

Vilka är forskarna i idrott och hälsa? Är de inte – också – lärare i idrott och hälsa? Jo, i de allra flesta fall är de just det, skriver Håkan Larsson, professor i idrott på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Sedan år 2022 är Thomas Barow professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik. Att se alla elever och inkludering, både i Sverige och internationellt, är några huvudspår i hans forskning. Och han är oroad över utvecklingen som just nu sker i svensk skola.

Om lärares lärande ska upplevas meningsfullt är det viktigt att de själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan de utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, konstaterar Peter Johannesson, vars avhandling har blivit utsedd till Lärarpanelens favorit.

It’s that time again—our yearly review of the research you should read, from the sneaky ways that inattention can spread in your classroom to the promises and perils of AI.

Matlagning är en central del av hem- och konsumentkunskap och har format ämnets särart. I en ny artikel visar forskaren Karin Hjälmeskog hur lärare genom medvetna val kan synliggöra och utveckla elevernas arbete med matlagning i undervisningen.