Gymnasieelever behöver mer hjälp med källkritik efter att Chat GPT har flyttat in i klassrummen. Det menar doktorand Anna Lodén som har forskat i hur elever söker information med hjälp av AI. "De problem som vi hade när vi använde Google i klassrummet har blivit ännu större i och med generativ AI", säger hon.

Hur har tolkningen av ”hållbar utveckling” i slöjdämnet förändrats sedan 1960-talet? Den har gått från att lära sig lappa och laga för hushållsekonomins skull – till att rädda miljön. "De ekonomiska aspekterna har hamnat i bakgrunden", säger forskaren Ingrid Bergqvist som studerat ämnets kursplaner sedan 1962.

Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

Laura Caligari har en bakgrund som låg- och mellanstadielärare i matematik och svenska som andraspråk. Den 19 december disputerade hon med avhandlingen "What’s the Problem with Illustrated Mathematical Word Problems?"– där hon undersöker matematiska textuppgifters komplexitet.

Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz. "Skolan vill visa på ett gott rykte men en del elever blev ändå utkickade från APL", säger hon.

De digitala verktygen har varit en del av musikämnet i många år nu – så vad har de betytt för undervisningen? "Verktygen har både medfört en ”utbyggnad” och en ”stympning”", konstaterar musikläraren och forskaren Jonas Nilsson.

Familjens socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för elevers betyg i idrott och hälsa i årskurs 9, visar en analys av betygen för 1,4 miljoner i elever åren 2000–2017. "Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen", säger forskaren Alexander Jansson.

Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Tydliga lärarinstruktioner och studiero är starka kompensatoriska faktorer i matematikundervisningen i årskurs 4. Det visar Lena Asps avhandling i vilken hon undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik. Avhandlingen har nu valts till Lärarpanelens favorit.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

Egna fördomar kan göra att lärare behandlar elever olika, och det är framför allt vissa grupper av elever som drabbas. ”Men genom att reflektera och vara öppen för vad som sker i klassrummet går det att bygga goda relationer”, säger forskaren Rebecca Adami.