Att undervisningen i skolan ska vara hälsofrämjande är alla överens om, men forskningsresultaten om hur det ska gå till är begränsade. "Det saknas genomgripande studier som följer upp elever under en längre tid", säger professor Mikael Quennerstedt.

Det ökande antalet elever med problematisk skolfrånvaro ställer högre krav på lärares relationskompetens och förmågan att motivera elever. Utbildning i motiverande samtal kan ge lärare konkreta verktyg, skriver forskaren Martina Jordan, doktorand i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.

Ylva Novosel är aktuell med en doktorsavhandling om flerspråkiga barns möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i förskolan.

Vetenskapsakademien tilldelar nu ett projekt för att studera inlärningssvårigheter hos barn med intellektuell funktionsnedsättning två miljoner kronor ur Aktiestinsens stiftelse. Bakom projektet finns Johan Lundin Kleberg, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Barn med utländsk bakgrund och barn med autism känner sig oftare exkluderade på skolgården. Men så skulle det inte behöva vara, menar forskaren Michelle Bergin som studerat hur barns rätt till lek och inkludering kan garanteras på rasterna.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Många lärare i naturvetenskapliga ämnen är fast i en akademisk tradition med faktakunskap i fokus, konstaterar Lina Varg i en ny avhandling. "Om de får bättre möjligheter till samarbete mellan stadierna och utformar sina lektioner på ett friare sätt kan de skapa en undervisning som passar dagens samhälle bättre", säger hon.

När ämnet idrott och hälsa fick 100 fler timmar per läsår 2019 började många skolor samarbeta mer intensivt med lokala idrottsföreningar. Forskaren Louise Lindkvist ser en fara i detta. "Det är problematiskt när en extern aktör får en så central roll i att forma undervisningen".

Att läsa digitalt är på många sätt mer utmanande än att läsa på papper, visar forskningsstudier. Därför kräver digitalt läsande särskilda strategier. Lisa Molin, lektor vid Center för skolutveckling, ger en överblick över forskningsläget kring analog och digital läsning och vad som kan vara bra för lärare att att tänka på.

Digitala resurser kan vara en stor tillgång i skolan. Rätt använda kan de öka elevers lärande och delaktighet. Men många skolor har inte möjlighet att utnyttja potentialen i de digitala verktygen, anser Johanna Öberg.

Matti Karlström har en lång bakgrund som grundskollärare i matematik och naturvetenskap och har även arbetat som lärarutbildare i naturvetenskapsämnenas didaktik de senaste 15 åren. I slutet av maj disputerade han på sin avhandling om didaktisk modellering.

En stor andel pojkar och flickor i mellanstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier av jämnåriga, och när barnen var yngre uppvisade de fler emotionella problem än när de var något äldre. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.