Laura Caligari har en bakgrund som låg- och mellanstadielärare i matematik och svenska som andraspråk. Den 19 december disputerade hon med avhandlingen "What’s the Problem with Illustrated Mathematical Word Problems?"– där hon undersöker matematiska textuppgifters komplexitet.

Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz. "Skolan vill visa på ett gott rykte men en del elever blev ändå utkickade från APL", säger hon.

De digitala verktygen har varit en del av musikämnet i många år nu – så vad har de betytt för undervisningen? "Verktygen har både medfört en ”utbyggnad” och en ”stympning”", konstaterar musikläraren och forskaren Jonas Nilsson.

Familjens socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för elevers betyg i idrott och hälsa i årskurs 9, visar en analys av betygen för 1,4 miljoner i elever åren 2000–2017. "Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen", säger forskaren Alexander Jansson.

Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Tydliga lärarinstruktioner och studiero är starka kompensatoriska faktorer i matematikundervisningen i årskurs 4. Det visar Lena Asps avhandling i vilken hon undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik. Avhandlingen har nu valts till Lärarpanelens favorit.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

Egna fördomar kan göra att lärare behandlar elever olika, och det är framför allt vissa grupper av elever som drabbas. ”Men genom att reflektera och vara öppen för vad som sker i klassrummet går det att bygga goda relationer”, säger forskaren Rebecca Adami.

Fagfellevurdert forskningsartikkel: Studien det refereres fra her sammenligner 31 læreres vurdering av elevers leseprestasjoner med resultater fra Utdanningsdirektoratets kartleggingsprøver. 

Fyra- och femåringar som räknar på fingrarna blir bättre på matematik – presterar bättre och blir mer intelligenta än de som inte gör det, enligt forskning. Manya Sundström, matematikforskare vid Umeå universitet, välkomnar studien.