Särskild begåvning borde vara en tillgång – men skolpersonal och rektorer fokuserar snarare på svårigheter och problem, enligt en ny avhandling.

Stora delar av den svenska skolan bygger på myter och pseudovetenskap. Det hävdar tre renommerade kognitionsexperter. En av orsakerna till flera av skoltrenderna kan vara rädsla för att såra någon elev.

Elever som har bedömts behöva stöd blir sällan bemötta på sin egen kunskapsnivå i klassrummet. Där får de klara sig själva. Men det här är inte ­lärarnas fel, enligt forskaren Helena Sjunnesson som har försökt ta reda på var i kedjan det brister.

Tre experter i kognitionsvetenskap dömer ut stora delar av den nuvarande undervisningen. "Den bygger på myter om hjärnan och är pseudovetenskaplig, ibland även vetenskapsfientlig", säger Agneta Gulz, professor vid Lunds och Linköpings universitet.

Ingen eller väldigt begränsad skärmtid för små barn, manar Barnläkarföreningen. Men hur påverkas barns utveckling egentligen av skärmar?

Danmarks Frie Forskningsfond har uddelt godt 40 mio. kr. til 11 forskningsprojekter om læring og trivsel i folkeskolen, og hvordan man kan skabe stærkere forskningsmiljøer for erhvervsuddannelserne.

Testbaserat lärande är en metod för inlärning som visat sig fungera. Men att implementera den i skolorna är svårt. "Det finns flera faktorer till det", säger Umeåforskaren Frida Bertilsson.

Det finns stöd i forskning och många fördelar med gemensamt lärande, likt det som införts på skolor i Ängelholms kommun. Det enligt Robert Walldén, Malmö universitet.

Kroppsligt lärande i undervisningen kan bidra till barns och elevers språklärande – samtidigt som de upplever lärandet som mer lustfyllt. Det visar en systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Aggressiva mejl från föräldrar, negativa omdömen och exponering på nätet och lärare som filmas i klassrummen för spridning i sociala medier. Nu har forskare i Malmö skapat en verktygslåda för att förebygga digitala aggressioner mot skolledare och lärare.

Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.