Undervisningsmetoden ”Pax i skolan” ska främja en lugn och trygg arbetsmiljö, men har fått kritik för hur den påverkar elever med specialpedagogiska behov. En ny avhandling visar att metoden kan vara bra även för dessa barn – med rätt anpassningar och stöd.

Hur har digitaliseringen påverkat undervisningen i historia? Påfallande lite, konstaterar historieläraren och forskaren Mikael Bruér. "Lärare delar dokument i molntjänster och använder presentationsverktyg, mycket mer är det inte".

Ska politiker verkligen få ta plats i klassrummet? Ja, enligt stats­vetarprofessor Niklas Bolin riskerar elever att gå miste om en viktig del av skolans demokratiuppdrag när politiken hålls utanför.

Hur mäter man kunskap och värderingar kopplade till demokrati? Och vilka arbetssätt i undervisningen främjar elevers demokratilärande? Lärare & Forskning ställer tre frågor till Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet. (webb-tv)

Ulf Blossing, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Lisa Isenström, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet är båda tidigare lärare och samtalade om elevinflytande i Lärare & Forskning Live i samband med Lärarnas forskningskonvent på Karlstads universitet 13 augusti. (webbradio)

Med utgångspunkt från en nyhet om en man som dömts för djurplågeri kan elever utveckla sin förståelse av politiskt ansvar, menar två forskare och tidigare lärare som utvecklar undervisning i samhällskunskap.

Demokratiska kunskaper och värderingar förmedlas redan i förskolan. Men när elever längre upp i skolåren inte upplever att demokrati har med deras liv och vardag att göra, blir skolans uppdrag att väcka engagemang inför politiska val och andra demokratiska händelser svårare. "Elever behöver lära om demokrati, för demokrati och genom demokrati", säger forskaren Maria Olson.

Barns integritet kan upptäckas i vardagens situationer – i mötet med vuxna, i leken och i rutinerna. Josefin Forsberg Koels forskning visar hur förskolan både kan möjliggöra och begränsa barns gränser.

This study by Helena Ackesjö is situated in Ifous research and development (R&D) programme "Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse", which explores how contemporary Swedish childhoods are constructed through analysis of 5,933 children’s drawings and conversations about their living conditions and leisure time. Four constructions are identified: scheduled, isolated, digital, and restricted childhoods.

Syftet med denna studie av Helena Ackesjö och Marina Wernholm är att fördjupa förståelsen av hur kompletterande fritidspedagogisk undervisning tar form i fritidshemmet, samt att analysera hur denna undervisning bidrar till utbildningens demokratiska, sociala och kunskapsrelaterade funktioner. Studien är gjord inom ramen för Ifous FoU-program "Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse".

This study by Åsa Hirsh is situated in Ifous research and development (R&D) programme "Fokus undervisning", which is focused on instructional development, involving 170 Swedish teachers across five municipalities (2021–2024). It investigates how teachers’ professional agency developed through the appropriation of conceptual and practical tools introduced within the collaboration.

Matematik är mer än att kunna räkna rätt. Den är en viktig del av yrkeskunnandet inom bygg och anläggning. Det visar forskaren Hanna Knutson i sin avhandling, där hon undersökt hur matematiken kan knytas närmare elevernas framtida yrkesliv.